We meet again, Karlstad!
Latest news... As you all may have noticed I don't have a computer right now... that explains my lack of new contributions to this blog. However, it will change as soon as I get my new computer and Internet connection in my new apartment!! - Yes, my loves, I do have a new apartment!
I have moved back to my home university town, Karlstad, to finish my studies in tourism and human geography. I will spend the following four months in this shithole, but it's okay cus' I've got my friends around. As far as now I'm sitting by a lousy computer at the university library and I'm going crazy so I need to leave before I kill someone. But eeh yeah as you have noticed I'm trying to write a little in English, on request from some of my American friends. :)
2008 - Året som gick
I början av förra året skrev jag en "Årets-lista". Detsamma gäller för detta, så här kommer den.
Årets depp: Kärlekstrubbel mellan Drogen och mig i somras, som tack och lov ordnade upp sig.
Årets mest oväntade: Bilolyckan i Kentucky - på några sekunder öppnade sig himlen och introducerade en fet vattenplaning som förde oss rätt in i en betongvägg. Tack och lov blev ingen skadad, men bilen totalförstördes.
Årets bästa resa 1: New York med Brunsson
Årets bästa resa 2: Jag reste ensam till Miami, Florida. Såg soluppgången från South Beach och silhuetter av hajar (eller delfiner?) bara några meter ifrån mig.
Årets bästa resa 3: Los Angeles, San Diego och Mexico kombinerat, tillsammans med Drogen.
Årets bästa vänner: Drogen, han har varit både bästa vän och pojkvän. Och Jimmayy, Svenskan, TA, och Rara C. Åh, det finns så många!
Årets hjärtevänner: Min älskade syster Zandrich och Madelaine.
Årets fest 1: Dj Tiesto @ the Forum in Charlotte, NC.
Årets fest 2: Min egna Tequilafest!!
Årets dejt 1: Drogen
Årets nyfunna vänner 1: Becca, Svenskan, Ivy, Carter, Mr. Smith, Jimmayy, Russ, Sarah, Sarra, Nadia, Ruth, the Canada people, Norskorna, etc. etc.
Årets triumf: Att göra så bra ifrån mig i mina USA-studier att jag med de betygen skulle kunna söka in på Harvard.
Årets utbildningar: Minor i antropologi från Appalachian State University, kurser i interkulturell kommunikation och hållbar utveckling. Turism C på distansutbildning från Karlstad Universitet. Magdanskurser, salsakurser.
Årets svåraste: Frustration över framtiden och frågor om vad som kommer att hända, vart jag skall bo, etc.
Årets ångest: Man blir ju inte direkt yngre...
Årets segaste: Att tiden gick så fort!
Årets politik: Barack Obama
Årets pryl: Min I-pod som Drogen gav mig.
Årets sajt: www.pangeareptile.com
Årets inspiration: Drogen
Årets pirr: Att resa ensam till Chicago, Miami och New York. Och grottklättringen i Tennessee.
Årets TV-show: It's always sunny in Philadelphia, LOST och Kitchen Nightmares.
Årets glädjedödare: Katie.
Årets citat: Yes we can!
Årets grubbleri: Om det funkar mellan me and my american love
Årets färg: Lila
Årets hobby: Geckoödlor, salsadans, magdans och teckna.
Årets stöd: Carro och Therrorese
Årets bästa: Ett helt år i ett nytt land, med min kärlek, nya erfarenheter, ny inspiration och nya perspektiv!
Drogen
har åkt härifrån nu och jag är ensam som fan, tack och lov har jag mina vänner men det är ändå väldigt, väldigt ensamt... Jag saknar honom som f*n, bättre lär det förhoppningsvis bli. Ska berätta allting så småning om men just nu har jag ingen dator så det är svårt att blogga... Have patience. Är glad att se att så många fortfarande kikar in på min sida, trots min bloggtorka. Tack!! :)
Har många nyheter att berätta, har tänkt ut vad jag kommer att göra nästa termin och det känns bra... I will let y'all know about it asap!
Funderar på att blogga på både svenska och engelska, har ju så många vänner som inte kan svenska så jag tror det kan bli bra... vad tror ni?? Jag känner en saknad av kommentarer på bloggen, så snälla låt mig veta era åsikter.
Har druckit lite vin ikväll, därför är jag aningen..hm, typ bladdrig. Aja, nu är det dags att sova. Pussar & Kramar
Sverige
Kvinnofä!
Tiden går fort när man har roligt
Jag har så svårt för att bestämma mig för hur jag känner, men ju mer jag tänker på det vill jag inte bo i USA. Jag vill inte ha stressen över mig att ständigt prestera, kämpa, vara överambitiös för att överleva... "the American Dream". På så vis är Sverige bra. Jag har mitt på det torra och det enda problemet är att jag behöver skaffa bostad och jobb. Men sådant löser ju sig. Samtidigt vill jag inte tillbaka till Sverige. Inte än. Jag känner mig inte alls tillfreds med tanken på att stadga mig, stabilisera mitt liv och bli en riktig Davidsson. Jag är inte redo för Volvo, osthyvel och en IKEA-inredd lägenhet i förorten.
Så vad ska jag göra? Jag vet verkligen inte. Och inte lättare blir det när jag har en pojkvän på den här sidan av jorden. Jag kan intala mig själv att vi lever i en liten värld, att allting går om man vill, och att det kommer att lösa sig. Men som det är just nu ser jag ingen lösning på någonting. Jag önskar jag kunde bli nöjd någon gång; typ skaffa mig ett jobb som hotellvärdinna på Radison SAS eller så. Men Annarki funkar inte så, jag vill inte halvtrivas och drömma om det gröna gräset.
Saker och ting skulle vara så mycket enklare om Drogen kunde besluta sig för att komma till Sverige med mig. Men det går inte heller att bestämma just nu, och jag kommer ju inte vara lycklig i Sverige bara för att han är där. Dock kommer jag utan tvekan att vara lyckligare.
Jag har alltid levt efter mottot att det löser sig, för det gör det ju. Men jag hatar att vara frustrerad och vill ha kontroll på läget. Kanske blir det bra till slut, men just nu känns allting som en stor trubbelnystan och jag vet liksom inte vilken ände jag ska börja dra i för att kunna reda ut det.
Tjena Världen!
Annars är mitt liv skitstressigt just nu. Har ju mindre än en månad kvar i USA (om exakt en månad sitter jag på planet påväg till Sverige! Buhuu ryser när jag tänker på det) och det är tentaperiod fram tills jag åker. Sammanlagt har jag sju arbeten, tre presentationer och två salstentor. Ja, alltså - jag skojar inte. Men det ska säkert gå bra, trevar mig fram just nu och är väldigt långt ifrån ljuset i mörkret (trots luciatider). Får ju skylla mig själv när jag sitter och bloggar på arbetstid. Oh, ajustdetja. Jag kanske borde plugga nurå
Word 2007
Var det någon som sa att Global uppvärmning bara var en bluff?
Johanna
Johanna hade varit pa Bali och pa en nattklubb, vid fel tillfalle. Hon blev ett offer for terrorn. Jag hoppas det gick fort.
Laste i Aftonbladet idag att det ar dags for Johannas mordare att avrattas. Efter 6 ar. Mina tankar gar till hennes familj. Jag undrar om de anhoriga tycker att det spelar nagon roll... Johanna och de andra som dog pa Bali kommer ju inte tillbaka. Helt borta ar hon dock inte, hon har alltid, och kommer alltid att finnas i mangas (inklusive mitt) minne. Hon var en bra van. Aven om det var under en kort tid sa var det en bra tid. Jag hoppas hon vilar i frid.
H'o'stpissvader!
"-I dont know what to say".
''- Skitsamma, sa jag. Idag ar en ny dag. Vi har nog bada forstatt vart vi star, det racker val dar?"
Men sa nar han stack ivag till skolan fick jag den dar hopplosa blicken, den som innebar att det inte kommer att bli en rolig dag idag. Det ar ingen arg min, mer en "fan-va-livet-ar-jobbigt-och-jag-orkar-inte-bry-mig-om-nagonting-alls-minen. det innebar att vi bagge kommer att vara smatjuriga hela dagen. Helvete, jag orkar inte.
Aja, om 8 dagar drar vi till St. Croix. Det kanns sakert battre da.
Veckans blogginlägg
För kan det PÅ ALLVAR vara sant?! Håller vi på att fostra en generation IDIOTER eller vad är det frågan om?! Vad hände med intelligenta inlägg från människor som inte är fjorton och luktar alldeles för mycket chanel? Vem fan BRYR SIG om ifall Blondinbella och de andra brittabertorna har köpt en ny scarf för 5000 kronor?! Och varför ge snobb-brudarna så otroligt mycket publicitet?! Cosmo är en av de största tidningarna i Sverige, riktade till unga tjejer, och vad är det för jävla idial som de bygger upp? Så länge du är snygg och blond med stora pattar och en fet plånbok så spelar ingenting annat någon roll? Nä usch, jag blir skitförbannad!
Sleep fox
Halvsov i morse medan Drogen gjorde sig iordning för skolan. Han såg att jag fejksov och anmärkte om det. Jag svarade:
- "I sleep fox."
För det gjorde jag ju. Jag sov räv. Men så kan man ju inte riktigt säga på engelska. Drogen bara tittade på mig och undrade vad jag snackade om.
- "Sleep fox?"
Försökte förklara för honom vad jag menade.
Han tyckte "playing possum" skulle passa bättre, för de spelar åtminstone döda när de blir rädda... hm. Jag skrattade så jag grät.
För egentligen, sova räv?
Först och främst, borde det inte heta "sova som en räv", och dessutom... smygsover rävar? Och vad har det med människor att göra? Ser vi ut som rävar när vi smygsover?
Jag har försökt att googla frågan men har inte fått något svar. Någon rävexpert, expert på gamla talesätt, eller filosof som kanske vet mer än mig?
Bloggen
Men asså...
Ny design
Ny vecka, redan!
Den här veckan kommer det att satsas på att dra ned ännu mer. Den stora utmaningen för mig kommer att bli på trancefesten på torsdag. Åh, trance! Kärlek!
Oh, what a weekend!
På lördag morgon promenerade Dani, Drogen och jag till the Farmers Market. Köpte lokalt odlad frukt och grönsaker och en fantastiskt vacker solros som nu pryder min lägenhet. Dagen spenderades i solskenet utanför tvättstugan med intressanta diskussioner med Drogen och Tysken, om politik och USAs läge som stormakt. Det är intressant att få tre olika perspektiv på saken (Sverige - Tyskland - USA / Iran). Senare stack jag med Nadia och shoppade lite inför kvällen...
Kvällstiden innebar fest igen. Denna gången var det födelsedagsfest med temat favoritårtionde. Drogen och jag valde 80-talet och hade matchande träningsoveraller. Fräsigt liksom...