Tankte pa en grej... den som kallas otrohet. Pa nagot vis sa verkar det som att ordet otrohet finns med i nastan allas lexikon; i vissa personers med storre bokstaver an andras. Valdigt manga jag kanner, inklusive mig sjalv, har nagon gang varit otrogen och skalen for beteendet ar olika. Min daliga ursakt for mitt skitkassa beteende var att jag bodde i ett annat land an mitt ex, och att han var en skitstovel. Pa allvar - en skitstovel - och i min varld hade jag redan gjort slut med honom. Det rattfardigar dock inte mitt skitstovliga beteende tillbaka.  Jag kommer aldrig mer att vara otrogen; angesten och skammen ar jobbig att leva med, och den vager mycket tyngre an en stundens passionerade hetta.

Andra manniskor kanske inte bryr sig sarskilt mycket om otrohet eftersom de inte tycker att det ar en stor sak att vansterprassla. De kanske anser att det bara handlar om spanning men att de aldrig skulle lamna sin nuvarande "sjalsfrande" for den sakens skull. Sjalv anser jag att det ar skitsnack. Jag tror att om man verkligen finner nagon man tycker otroligt mycket om, sa vill man helt enkelt inte vara med nagon annan. Jag tror att man inser innan man gor nagonting att det inte ar vart det - att det inte ar vart att sara personen man alskar pa ett sadant obarmhartigt vis.

Sedan kan det ju diskuteras vad otrohet egentligen ar. Min grans gar nagonstans mellan tanke och handling. Skulle min man tanka mer pa Henne an pa Mig, da borde han reflektera over vad han och jag haller pa med. Skulle han forsoka att vara med Henne, da kan han dra at helvete. Harda bud.

Det finns ocksa de som lever i ett oppet forhallande dar bagge parter har sina liv vid sidan om. Hur fungerar det egentligen?! Eller gor det det? Vad tror ni? Nagon som vet? Hur fungerar du?

Nar jag var 4 ar sa skiljde sig mina foraldrar. Jag bodde med mamma i Alingsas men halsade pa pappa i hans lagenhet emellanat. Antar att jag trivdes ganska bra med livet och tog inte sarskilt mycket stryk av skilsmassan.

Nar jag var 8 ar sa gick jag pa Kullingsbergsskolan i Alingsas och lekte mycket med mina bastisar Nina, Lina och Annsofi. Var retad av Erik i klassen och blev riktigt forbannad pa honom en gang. Slog ned honom och darefter retade han mig inte langre.

Nar jag var 12 ar hade jag precis borjat pa Nolhagaskolan i Alingsas. Under min mellanstadietid var jag ensam valdigt mycket; satt i skolans fonster och skrev dikter och tyckte synd om mig sjalv. Hade rott har och bar konstiga klader.

Nar jag var 16 ar gick jag pa Alstromergymnasiet i Alingsas. Var en kickers som inte slogs; kladd i svart och vitt, hade blonderat har, djupa urringningar och svart eyeliner som lappanna. Hangde alltid med Brunsson. Festade mycket, hanglade, hangde i rokrutan i skolan for att jag tyckte det var coolt och presenterade en taskig attityd mot alla jag trodde inte tyckte om mig.

Nar jag var 20 ar bodde jag pa Guldheden i Goteborg med min davarande sambo. Pluggade till larare pa Goteborgs universitet. Levde ett stilla liv som Counter-Stike-spelare och soffpotatis.

Nar jag var 24 ar bodde jag pa Cypern dar jag jobbade som bartender och i en kladbutik. Njot av solskenet men var medveten om att solen inte alltid skulle skina och i slutet av det aret flyttade jag tillbaka till Sverige.

Nar jag ar 28 sa har jag ingen aning om vad jag kommer att gora. Jag vet att jag kommer ta examen det aret, men har ingen aning om mer an sa. Jag ar nu 27 och bor i USA. Kanske bor jag kvar har, kanske inte. Jag hoppas att Drogen och jag fortfarande ar ihop. Forhoppningsvis har jag ett bra jobb, ar rokfri, har egen lagenhet och en schysst ekonomi. Vill fortsatta att resa. Vill ocksa jobba i Afrika nasta ar och basera min c-uppsats pa det. Det ska bli spannande att se vart jag star om ett ar.

Blir annu argare! Drogens pappa ar har. Det innebar att jag inte langre kan sova i den har lagenheten, eftersom hans foraldrar inte vet om att jag bor har. Skulle hans pappa veta om att jag bor har for ett tag, hade han kant att han betalar for mig och det kan ju inte ga for sig! (Som om Therrorese inte betalade for Drogen nar han var i Sverige och bodde i hennes lagenhet osv). Har i USA ar man ju beroende av sina foraldrars pengar tills man ar fardig i College. Sa jag far helt enkelt forsoka undanroja spar efter mig och se mig efter nagon annan plats att bo for natten.

Dessutom har det hant en annan sak. Drogen har lange viljat ha en kamera men han har inte haft pengar till den. Han har inte berattat for sina foraldrar att han haller pa med sin salsabusiness, eftersom de isf skulle strypa pengarna de ger honom och darmed skulle Drogen inte tjana nagonting pa hans extraarbete. I vilket fall som helst, nu har Drogen sparat ihop tillrackligt med pengar till sin kamera. For att hans foraldrar inte skulle forsta att det ar Drogens pengar sa bad han mig att ringa hans foraldrar och be hans pappa kopa med kameran ifran Raleigh pavag upp hit (butiken finns inte i Boone) och saga till honom att jag vill kopa den till Drogen som en present.
- Japp, inga problem. Sa hans pappa.
    Idag kom han som sagt till Boone, med kameran. Men istallet for att ge mig kameran sa att jag kunde ge den till Drogen, sa gav han Drogen kameran som en present fran foraldrarna.

Nu var ju hela grejen med kamerapengarna iscensatt, sa det ar ju bara bra for Drogen att han inte behovde betala for kameran. Men tank om jag verkligen ville kopa en present till Drogen, och de bara tar iden ifran mig och ger honom presenten istallet, utan att prata med mig! Ah, jag blir sa aaaaaaarg!!!!

Aldrig nagonsin har jag varit sa beroende av nagon annan eller "andra" i den bemarkelsen att jag till och med behover nagon som kan kora mig till mataffaren, eftersom det ar for langt att ga dit. Aldrig nagonsin har jag kant att min vilja vager sa lite som jag kanner nar jag ar har. Ber jag nagon om nagonting sa maste givetvis den personen jag fragade om hjalp vilja hjalpa mig. Nar situationen ar som den ar, sa blir jag givetvis valdigt glad om nagon vill gora vad jag vill gora, att min vilja raknas, att min rost blir hord bland alla Amerikanska gapiga och skrikiga roster. Jag hatar dessutom att be om hjalp.

For tva veckor sedan fragade jag Kt om hon ville aka till Charlotte med mig pa en mitt-i-veckan-weekend.
-Yeeeeeyyy, let's do it..!! Svarade hon.
Sedan dess har jag forsokt att styra hotell och planera var lilla onsdagsweekend. Idag, tva dagar innan det ar dags, sa berattade hon for mig att hon inte har pengar nog att resa dit. Sa vad hander med mig?! Jag blir strandad i Boone for ett tag till. Saken ar den, att hon dejtar numera Jimmaayy och jag svar pa allt jag ager och har, att hennes akuta pengaproblem har nagonting med Jimmayysaknad att gora ocksa. Fan, jag blir sa forbannad!!!

Det har gatt en vecka sedan jag borjade min shoppingvag. Sedan dess har det hant en hel del. Forutom att jag har betydligt mycket mindre pengar pa kontot sa har jag expanderat min garderob en aning. Jag har funderat lite pa hur mycket jag egentligen har kopt, och jag samlade ihop allting for att undersoka. Sahar sag det ut:

Igar var en kul kvall. C foreslog att vi skulle spela beerpong pa balkongen utanfor lagenheten sa vi slog Beerpongutrustningen pa utsidan. Det var en skon kvall; sadar lagom varmt liksom. Det borjade med att bara C, Kt och jag spelade, men allt eftersom borjade mer folk trilla in; Hamm, Drogen, Kuken, Jimmayy, Mr. Smith, Skracken (men hon stack ganska sa fort.. tack!), paret nedanfor osv... Vi spelade pa allvar i ungefar 6 timmar. Drack massor med ol; Kt och jag besegrade som vanligt alla andra!
    Jag forsokte matchmaka Kt och Jimmayy och under kvallen tappade vi liksom bort dem... Om en timma ska jag luncha med Kt och fa hora allt skvaller ;) Antligen lite action pa King Street!

Nu for tiden blir jag bombarderad av mail dar det star saker som att "mina pengar har blivit dragna fran mitt konto", "Withdrawal from Bank of America", "Pay Pal har dragit 15 kronor fran ditt konto", etc. Darefter star det att jag skall folja en lank for att ga vidare till detaljerad information om min transaktion. En hel del av dessa mail hamnar ratt i skrapsortimentet i min mailbox, andra nar fram till Inkorgen. Da jag forst sag ett sadant mail sa var jag grymt nara pa att oppna lanken for detaljerad information - man vill ju veta vad som hander med ens pengar - men tack och lov sa ar jag smartare an sa. Japp, det ar jag, sa jag oppnade inte lanken. Formodar att mailen ar ett smart knep till att sprida virus ute i cyberspace.

Nagon mer som har fatt liknande mail?!!

Det blaser stormvindar uppe i Appalacherna. Inte sa manga andra kan lagga marke till dem, men vi kan. Ena stunden ar livet fantastiskt bra; vi ar alldeles tokkara och alskar och sjunger och dansar.. andra stunden ar vi sa arga att vi knappt kan se pa varandra. Det ar storm, inom oss. Vi vill bada att det ska fungera, vi kampar och tror pa oss. Samtidigt, sa fort nagonting gar fel sa blir vi sa frustrerade over att det inte langre ar sa perfekt som det alltid varit, att vi blir forbannade... och vanligtvis pa varandra. Bada tva onskar lagga ned dramat, vi vill bara vara liksom... Forhoppningsvis ar detta bara en svacka.
    Om lite drygt en manad reser jag hem till Sverige pa semester. Nar jag ar dar sa kommer vi att fa svaret. Da kommer vi inse om vi saknar varandra, hur mycket vi tycker om varandra... eller hur lite. Det ar svart att se klart nar han star framfor mig precis hela tiden. Vi bor tillsammans; gor allting tillsammans, och vi bada trivs med det. Men ibland blir det for mycket, och da borjar stormvindarna vina igen. De gor ingen lyckligare nar de forvandlar allting som precis var rosarott till en stor svart sorja. Varken han eller jag vill att de glada fargerna skall forsvinna. Vi har nagonting bra och vi gor allt vi kan for att behalla regnbagen. Far bara hoppas att det racker.

Det gor jatteont

Idag var Drogen och jag ute pa en liten shoppingtur. Parkerade bilen utanfor en av butikerna vi skulle besoka och sa fort jag satte foten utanfor bilen sa fick jag syn pa nagonting som lag pa marken utanfor. Det var en Kamera. Och ni vet.. det var inte bara en kamera, utan en Kamera. Med stort K. En sadan som man har dromt om; digital och med ett flertal olika objektiv och grejjer. En sadan Kamera som jag har dromt om sedan jag kunde stava ordet. Vi stod dar ett tag och tittade pa varandra och funderade pa hur vi skulle gora nu. Vi gick in i butiken och funderade mera... Gick ut mot parkeringen.. funderade.... Slutligen fick vi syn pa agarna till bilen som var narmast kameran som vi hittade. Tre tanter satt i bilen, sa vi gick fram och fragade dem om det var deras kamera. Japp, det var det. De tackade oss och akte darifran. Skit ocksa! Pa nagot vanster sa kandes det liksom inte sa bra som vi trodde det skulle gora. Det hade liksom kants battre att ha kameran, men vi mumlade nagonting till varandra om att gora det ratta, och akte vidare till en second hand shop.

Val dar hittade Drogen en fatolj han tyckte om, men han bestamde sig for att inte kopa den. Vi lamnade butiken och mottes av en kille som stoppade oss och fragade om vi var intresserade av att fa lite gratis mobler som han skulle gora sig av med. Bland annat en fatolj...

Antar att det ar vad som kallas karma.

Igar hade jag en toppenkvall! Traffade forst Svenskan over ett glas vin och vitloksbrod. Fick pratat av mig, hon fick pratat av sig, och allt var pa svenska och det var skont att fa gora det. Efter vinet gick Jimmayy och jag till Macado's och drack ett glas vin dar. Fick pratat mera. Efter det stack vii, Drogen (som hade jobbat tidigare under kvallen) och Mr. Smith till GP och drack Bloody Mary. Darefter blev det ett houseparty; spelade Beerpong och snackade med folk. TIll sist var det sangdags, ungefar vid 05. Jag somnade med ett leende pa lapparna och en kansla av sjalvstandighet och styrka.

 Idag daremot... Idag har jag en san dar bakisdepression. Det ar inte sa att jag ar bakis, utan mer att jag ar sa himlans ledsen och... lam. Jag kanner mig alldeles gra inombords och ligger som paralyserad pa soffan hela dagen. Tanker mycket. Ar orolig for att saker inte kommer att bli bra med Drogen - tror han har tappat intresset. Han sager att han ar orolig for vart forhallande, han vill inte att vi ska vara ledsna och oroade over saker hela tiden. Det ar sant. Men samtidigt vet jag inte om han ar villig att gora ett helhjartat forsok igen. Kan inte sluta tanka pa det. Han ar pa jobbet nu, och helt plotsligt kanner jag mig alldeles matt; som att jag inte har nagon att umgas med, prata med, vara mig sjalv med... Jag vill bara att det ska bli kvall/natt och att jag ska kunna sova, for att sedan vakna upp till en forhoppningsvis bra morgondag. Solen skiner utanfor fonstret, men pa allvar - idag ar inget annat an gratt.

Sa, har foljer mina slutbetyg...

Cultural Communication: A
Cultural Anthropology:  A
Globalization & Population: A
Gender, Class, Race & Sexuality: A

Jag ar bast i hela varlden!

Jaa, och tror ni inte att storasyster ringde mig igar nar de var a Guetta?! Rub it in my face, beatch! Na, det var kul att hon ringde, att hon tanker pa mig nar hon stampar. Sjalv sa satt jag och malade. En multikolor tavla som blev ganska bra... tills jag i morse skulle spraya den med lack. Det visade sig att det var gron lack. Sa nu ar min tavla alldeles graaktig. Fan!

Har en annan sjukt otrevlig nyhet att beratta. Ni vet Skracken. (Drogens gamla pipp).. hon hanger ju i den har byggnaden ganska ofta, dar Drogen och jag bor. Nu ska hon flytta hit. Hon kommer att bo granne med Drogen!! Himlans skoj, da kan hon ju springa ut och in har precis som hon vill! Hon ska resa utomlands i juni, men i juli och augusti (nar jag ar i Sverige), da ar hon har. De kommer att umgas precis hela tiden. Jag vet det. Fan.

Jepps. Nu ar det over. Skolan alltsa. Jag ar grymt stolt over mig sjalv eftersom jag har gjort bra mycket battre ifran mig an jag trodde att jag skulle gora, i ett skolsystem som ar mycket mer avancerat an det hemma i Karlstad. Jag har dessutom haft mojlighet att resa en del (kanske inte sa som jag skulle vilja, men det taket finns nog inte for mig...), har klarat en inte alldeles smartfri termin med Drogen men trots en del problem har den varit hur fin som helst.
    Det enda jag ar en aning besviken over ar att jag inte lart kanna mer folk. Det finns liksom ingen har som jag kanner att jag har "klickat" med pa allvar. Japps, jag har mina vanner och sa, men jag skulle inte prata problem eller hemligheter med dem. Jag litar inte pa dem. Dessutom ar manga av dem kompisar med Drogen, sa det blir lite konstigt da... Som jag tidigare har sagt sa ar Boone en liten stad, och folket har ar till en stor del hippies och naturalskare. Stadsperson som jag ar, sa gillar jag att kla upp mig, sminka, grejja, shoppa... Medan de jag kanner har alskar att ga i Crocs (hata!), roka gras och aka upp i bergen och lukta pa blommorna. Inget fel med det - naturen har ar fantastisk, men ibland saknar jag betongen. Stora byggnader;American Apparell, Urban outfitters, Starbucks och H&M. Jag saknar att klubba, att ga ut en kvall och fetdansa. Nar jag pratar med folk om det sa vet de knappt vad jag menar.

Kontentan av detta ar:
1. Jag pluggar battre
2. Jag dricker mindre sprit men mer ol
3. Drogen + Anna = Sant
4. Vanner ar inte alltid latt att fa (har inte snackat sex pa ett halvar..!!)
5. Gratt ar flatt, Gront ar Skont.

Han gjorde slut. Inte bara av dagboksanledningen, men andra ocksa... jag ar "egoistisk, svartsjuk och vart forhallande ar inte vart sarskilt mycket.." Men efter en lang stund och mycket snack, gral och grat sa forvandlades allting till en form av orealistisk sorja som slutade upp i forsoningssex. Darefter var det okej igen. Det ar fortfarande ett "vi" och ett forhallande. Vi maste bada tanka pa hur mycket vart forhallande faktiskt ar vart, och jag hoppas att vi fattar det nu. Det var javligt nara, det var javligt javligt nara och jag vill aldrig att det ska handa igen! Han ar bast, och han gor mig lycklig, trots harda ord och en hel del tjaffs.

andas ut....

Idag har jag min tenta, darefter aker "Vi" till Raleigh for att traffa hans familj och for att ga pa en exotic animal show i morgon. Ar tillbaka pa sondag igen, cya!

Sa jag berattade for honom om dagboken. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag visste ju det, redan innan jag sa det, att det skulle leda till stora problem. Anda var jag tvungen att saga nagonting, for saker han hade skrivit paverkade alldeles for mycket runt omkring oss. Han gick. Han slangde saker omkring sig, och han lamnade lagenheten. Han har all ratt.

Sjalv sitter jag har. Det ar reading day idag. Blir inte mycket till att plugga infor tentan i morgon. Ar orolig och nervos, har knappt sovit pa hela natten. Jag kannner mig som varldens samsta manniska. Jag far skylla mig sjalv. Undrar om han kommer att komma hem och be mig flytta ut, sa allvarligt ar det. Jag undrar om det har var droppen for honom;att han inte langre vill veta av mig, efter allting jag har gjort honom. Undrar om han ens kommer hem.

Jag ar sa javla ledsen. JAG AR SA JAVLA LEDSEN. Jag ar sa javla ledsen for allting som jag har gjort, for alla de ganger jag har sarat dig. Jag ar sa javla ledsen. Jag forstar om det ar nog nu. Jag forstar, men jag vill inte att det ska vara sa. Jag vill verkligen inte forlora dig, men om det ar sa, far jag skylla mig sjalv. Forlat.