Välkommen till världen, knodden



Klockan var 03 när Acke ringde och bad mig komma dit. Det var dags. Jag hade åtagit mig uppdraget att köra in Zandrich och Acke till Östra sjukhuset och jag slängde mig därför i bilen och ilade in i Gråboskogarna för att plocka upp de blivande föräldrarna. 16,5 timmar senare kom det lilla hjärtebarnet. Han var en aning skev efter sugklockan och sådär skrynklig som man hade hört att bebisar skulle vara när de är nyförlösta, men han var det sötaste jag någonsin sett. Innan förlossningen var jag nervös över vad som skulle komma men att vara med när ett barn möter världen för första gången var det häftigaste jag någonsin upplevt. Trots blod, sprutor, saxar, sugklocka, slibbig navelsträng, moderkakeklägg och en sönderplågad syster som skrek rätt ut av smärta var det så otroligt fint.

Jag beskrev det för någon som att det var som när man ser en naturfilm på TV. Lejonen som jagar gaseller på savannen. Ögonblicket då de får tag i det stackars djuret och sliter det i stycken; det är blodigt, läskigt men fascinerande. Det är naturligt och så fruktansvärt rått att det blir vackert. Såhär har det alltid varit och det är ingenting vi kan påverka. Såhär fungerar naturen när den är som renast. Då jag själv aldrig har fött något barn var jag rädd att jag aldrig skulle kunna tänka mig att föda efter att ha varit med på förlossningen. Visst lär det ta ett tag till, men jag kan ärligt säga att jag aldrig någonsin har känt mig så villig att någon gång ha ett eget barn som jag nu är.

Den 2 februari 2010, kl. 20.19, föddes Lillprinsen. 50 cm lång och 3,9 kg. Jag är en väldigt stolt moster.



Adrenalinstinn

Igår natt och idag har jag upplevt någonting utöver det vanliga. Jag vill inte riktigt ännu berätta vad denna spektakulära händelsen var men jag kan säga att adrenalinet sällan har pumpat så starkt i min kropp och att jag samtidigt aldrig någonsin har känt mig så okapabel att förändra en situation som i denna. Av samma skäl som jag inte avslöjar vad min för mig unika upplevelse var, tänker jag inte heller dela med mig av någon bild ifrån dagen. Istället avvaktar jag och väljer att publicera både story och bild i morgon, när allt har blivit lite mer officiellt.

Som kompensation lägger jag dock upp en bild ifrån helgen som gick. Då skålade Herr Söt, Cuz och jag i allt som gick att skåla i, och allt som gick att skåla för.




Belsebub


Det här monstret har jag åtagit mig att vara hundvakt för under en hel helg i Juni.
So help me God...

Rest her soul

Grandma June gick bort i lördags morse. Hon hade slutat prata några dagar tidigare, och verkade egentligen bara vänta på att få se sin Boris igen. Jag fick aldrig äran att träffa Boris, men enligt alla andra var de 1900-talets Romeo och Julia. De var som ett tonårspar även när de var 70. Han dog exakt två år och en vecka innan June gick bort. Han drog förmodligen i henne från andra sidan. Grandma June mår nog bättre nu, hon har inte ont längre.
           Begravningen ägde rum utomhus, i St. Louis på tisdagsmorgonen. Kyrkogården var en veterankyrkogård med likadana vita stenar som stod uppradade och täckte ett obeskrivligt stort område. Enligt Judendomen begravs alla i likadana, väldigt enkla träkistor eftersom det visar att alla är lika mycket värda. Drogen var med och bar kistan, senare höll han också ett vackert tal för sin mormor och deras familj.



 June var en fantastisk person, alltid glad och positiv. Med ett varmt, starkt hjärta lyckades hon sprida glädjen till alla omkring henne. Till och med när Cancern hade tagit över hennes kropp totalt; när hon låg på sjukhussängen, svullen, kal och med blåmärken, hade hon densamma glöden i hennes ögon som hon alltid haft. Hon gav aldrig upp. June är väldigt älskad och otroligt saknad av många.


 When you have passed away into Heaven, as there exists nothing else beyond any world and time, you can say that you have now seen all there is to be seen, and rest in peace.

Hans familj

Blir annu argare! Drogens pappa ar har. Det innebar att jag inte langre kan sova i den har lagenheten, eftersom hans foraldrar inte vet om att jag bor har. Skulle hans pappa veta om att jag bor har for ett tag, hade han kant att han betalar for mig och det kan ju inte ga for sig! (Som om Therrorese inte betalade for Drogen nar han var i Sverige och bodde i hennes lagenhet osv). Har i USA ar man ju beroende av sina foraldrars pengar tills man ar fardig i College. Sa jag far helt enkelt forsoka undanroja spar efter mig och se mig efter nagon annan plats att bo for natten.

Dessutom har det hant en annan sak. Drogen har lange viljat ha en kamera men han har inte haft pengar till den. Han har inte berattat for sina foraldrar att han haller pa med sin salsabusiness, eftersom de isf skulle strypa pengarna de ger honom och darmed skulle Drogen inte tjana nagonting pa hans extraarbete. I vilket fall som helst, nu har Drogen sparat ihop tillrackligt med pengar till sin kamera. For att hans foraldrar inte skulle forsta att det ar Drogens pengar sa bad han mig att ringa hans foraldrar och be hans pappa kopa med kameran ifran Raleigh pavag upp hit (butiken finns inte i Boone) och saga till honom att jag vill kopa den till Drogen som en present.
- Japp, inga problem. Sa hans pappa.
    Idag kom han som sagt till Boone, med kameran. Men istallet for att ge mig kameran sa att jag kunde ge den till Drogen, sa gav han Drogen kameran som en present fran foraldrarna.

Nu var ju hela grejen med kamerapengarna iscensatt, sa det ar ju bara bra for Drogen att han inte behovde betala for kameran. Men tank om jag verkligen ville kopa en present till Drogen, och de bara tar iden ifran mig och ger honom presenten istallet, utan att prata med mig! Ah, jag blir sa aaaaaaarg!!!!

Annu en tribute till Min mamma


Bjorn Rosenstrom - Mamma

Mors Dag

Idag ar det mors dag.
Ringde min mor idag och sa puss aven om jag inte riktigt anser att det behovs en mors dag, eftersom mors dag borde vara varje dag. Min mamma ar den basta manniskan i varlden; sa snall, omtanksam, hjalpsam och stottande. Hon har i alla situationer stallt upp for mig. Trots att hon inte alltid hallt med mig i alla mina beslut, har hon alltid forsokt att forsta varfor jag har tagit de beslut jag har tagit, och hon har litat pa att jag kan ta hand om mig sjalv. Det maste ha varit svart ibland. Mamma ar den vackraste manniskan som existerar och jag hoppas att jag kommer att bli en lika bra och stark mor den dagen jag far barn. Min mamma fortjanar ingenting annat an en mors dag varje dag under kalenderaret!



Njut!

Idag har jag min andra tenta. Har tva i morgon ocksa, men jag har liksom lagt ned nu. Det finns viktigare saker i livet an att plugga, men det ar idioti att tanka sa eftersom jag ligger pa A/B-niva i alla amnen. Skaver liksom mot A-kanten, och satter jag inte A pa tentorna sa far jag nog inte det. A andra sidan sa refererar jag till ett tidigare inlagg och inser att jag faktiskt har mott mina mal den har terminen. "Jag behover inte satta A i alla amnen..." Samtidigt finns det ett mal jag fortfarande inte har mott; jag har inte blivit DJ annu.

Men som sagt, det finns viktigare saker i livet. Jag har insett det. Fick ett samtal i helgen ifran mamma. Det var annu ett trakigt samtal (forra helgen var det ju Elvis som blev pakord). Min "styvkusin" har gatt bort. 40 ar gammal. Det hande nar han sov och man vet inte riktigt varfor. Han lamnade efter sig en hoggravid fru och en 2-arig son. Livet ar for kort for att inte ta tillvara pa saker, och njuta medan man kan.

Elvis och Patrik,
Vila i Frid.

Elvis

Elvis ar dod. Han blev pakord av en bil och lamnad att do. Nagon hittade honom och ringde till mina foraldrar, da var han redan dod. Min alskade katt. Vila i frid.

Systrar

Jag har TRE TREvliga (trumvirvel *schudun-dysccch!*) nyheter. I vilket fall sa ar det TREvligt for mig eftersom jag mar bra over att hora saker som ar bra, typ roster och nyheter. Vet inte om nagon annan bryr sig, men det skiter jag i, detta ar min blogg.

Idag har jag pratat med tva av mina TRE systrar; TherroREse och Zandrich. Jag alskar dem mest i hela varlden, det var fantastiskt kul att hora deras roster. Jag saknar dem, men vet ju att de mar bra o sa, sa jag ar lugn. Mina vackra systrar... :) Det var extra kul att prata med bagge tva pa samma dag - dubbel lycka!!!
Dessutom fick jag en annan nyhet om en gammal van som jag inte hort nagot ifran pa aplange. Han lever. Puh.



Systrarna D:sson-M:sson; Zandrich, Therrorese, jag och P.