Ikvall sticker jag till Raleigh! I morgon är det nämligen Thanksgiving och jag ska äta kalkon tills jag kräks. Stannar i Raleigh hela helgen och ser särskilt fram emot fredagmorgonen. Skall vakna sisådär vid 05.30 och ge mig ut på Black Friday - årets stora rea här i Staterna. Skall kolla in rean på Victorias Secret, Urban Outfitters, Abercrombie & Fitch, Bed, Bath & Beyond, etc. Önskelistor mottages.

Hoppas ni får ett bra veckoslut och en grym helg!!

Mitt i tentastressen är det ju najs att varva ned med goda vänners sällskap och lite vin. Så det gjorde jag igår, och intalade mig att jag skulle plugga extra hårt idag istället. Ja, det gick ju sådär bra. Det är faktiskt inte mitt fel - Andrea propsade på den där sista shoten och jag har ju ingen egen vilja...
Idag får jag ta sviterna för den. Sitter och tittar på böckerna som skall läsas igenom men kan inte förmå mig att öppna dem. Kan knappt öppna ögonen idag ju. Ångest.

Titta vad min pojkvän överraskade mig med härom dagen!
Han är världens, och då menar jag verkligen väärldens bästa!

Ett år i USA redan och om en månad kommer jag att vara hemma i Sverige igen. Jag har då landat på Landvetter, kommer att ha träffat min fantastiska familj och har kanske hunnit med ett mål mat hemma vid köksbordet i Alingsås. Äventyren är över. USA är ett minne blott.

Jag har så svårt för att bestämma mig för hur jag känner, men ju mer jag tänker på det vill jag inte bo i USA. Jag vill inte ha stressen över mig att ständigt prestera, kämpa, vara överambitiös för att överleva... "the American Dream". På så vis är Sverige bra. Jag har mitt på det torra och det enda problemet är att jag behöver skaffa bostad och jobb. Men sådant löser ju sig. Samtidigt vill jag inte tillbaka till Sverige. Inte än. Jag känner mig inte alls tillfreds med tanken på att stadga mig, stabilisera mitt liv och bli en riktig Davidsson. Jag är inte redo för Volvo, osthyvel och en IKEA-inredd lägenhet i förorten.

Så vad ska jag göra? Jag vet verkligen inte. Och inte lättare blir det när jag har en pojkvän på den här sidan av jorden. Jag kan intala mig själv att vi lever i en liten värld, att allting går om man vill, och att det kommer att lösa sig. Men som det är just nu ser jag ingen lösning på någonting. Jag önskar jag kunde bli nöjd någon gång; typ skaffa mig ett jobb som hotellvärdinna på Radison SAS eller så. Men Annarki funkar inte så, jag vill inte halvtrivas och drömma om det gröna gräset.

Saker och ting skulle vara så mycket enklare om Drogen kunde besluta sig för att komma till Sverige med mig. Men det går inte heller att bestämma just nu, och jag kommer ju inte vara lycklig i Sverige bara för att han är där. Dock kommer jag utan tvekan att vara lyckligare.

Jag har alltid levt efter mottot att det löser sig, för det gör det ju. Men jag hatar att vara frustrerad och vill ha kontroll på läget. Kanske blir det bra till slut, men just nu känns allting som en stor trubbelnystan och jag vet liksom inte vilken ände jag ska börja dra i för att kunna reda ut det.

Idag är det skidortsväder ute. Klarblå himmel, solen tokskiner och värmer den frusna vintermarken. Det känns ungefär som Svensk vår. Det är konstigt att tänka att jag bara för två veckor sedan gick omkring i t-shirt men att det nu är snö och kallt. Tur att hösten är kort här - hösten är värst utav allt.

Annars är mitt liv skitstressigt just nu. Har ju mindre än en månad kvar i USA (om exakt en månad sitter jag på planet påväg till Sverige! Buhuu ryser när jag tänker på det) och det är tentaperiod fram tills jag åker. Sammanlagt har jag sju arbeten, tre presentationer och två salstentor. Ja, alltså - jag skojar inte. Men det ska säkert gå bra, trevar mig fram just nu och är väldigt långt ifrån ljuset i mörkret (trots luciatider). Får ju skylla mig själv när jag sitter och bloggar på arbetstid. Oh, ajustdetja. Jag kanske borde plugga nurå

Omg igår sjöng Svenskan och jag live och nästan solo för hur mycket människor som helst! Vi firade segern med GTs , armflax och klotter

Såg Quantum of Solace igår och måste säga att det förmodligen vae den bästa Bondfilmen på länge. Inte bara är Daniel Craig skithet - filmen i sig är precis lika het som han är! För att inte tala om Bondbrudarna. Jag har alltid varit ett stort fan av Bond, men efter den här filmen är jag såld. Ni måste se den!!

Salsakvällen var fantastisk! Vi fick dit otroligt mycket människor och vänner, både på lektionen och resten av kvällen. I slutet av kvällen stod de redan och pratade om nästa fredag. Jag är stolt över oss!

Jag måste säga att jag avskyr nya Word! Programmet är mycket, mycket mer komplicerat än vad jag pallar med. Jag får nog lov att säga att jag är ganska bra på datorer i allmänhet, men när det kommer till det här kukprogrammet så fattar jag ingenting! Och det kan omöjligt vara mitt eget fel, eller hur?!!

Där har ni receptet på en lyckad bakfylla. Igår var hur som helst skoj, det var Ivys födelsedag så vi kalasade med henne. Vaknade för en timme sedan och ska på lektion snart. Svettas, fryser, är skakis, trött och luktar sprit. Men det ska nog gå bra. Man lever ju bara en gång och livet är en fest, så de förstår nog...

Har piffat mig lite. Men bara lite såklart eftersom jag är en fegis. Gick från solblekt blondin till civiliserad. Har numera lite kortare, lite mörkare och lite mer lugg. Såhär blev resultatet (och ja, jag vet, det skulle vara pussmun men blev anknäbb):

Alltså, ibland är killar sjukt jobbiga. Vissa dagar, när de har mensen, så är de värre än rabieskatter. Fräser, spottar och klöser. Drogen hade mensen i fredags.
 I fredags hade jag planerat en superduperkväll; hade sagt till Drogen att han inte skulle planera någonting för kvällen eftersom vi skulle ha en dejt. Under fredagseftermiddagen (läs: EFTERMIDDAGEN) införskaffade jag mig i hemlighet en liten porrpåse med diverse roliga saker; sexiga underkläder, massageolja, osv och var sjukt förväntansfull inför kvällen. Men när jag väl kom hem, så var han grinig och förfärlig, och klagade över att jag hade varit borta så länge. (Men herreguu, är du fyra år eller?!) Eftersom vi båda efter ett tag var på dåligt humör efter hans kärringgnäll,så ställde jag in dejten. Och när jag väl gjorde det så var han grinig över det. Surfitta, sa jag,  ihop med lite andra saker som inte direkt fick honom på bättre humör, och vi gick och lade oss så långt ifrån varandra vi bara kunde i vår stora, mjuka och fluffiga säng.

Men, efter regn kommer solsken och igår öppnade jag porrpåsen. Såg alla regnbågens färger kan jag lova, och nu är allting åter igen gulligt rosa, rött och neongult i Drogen och Annarki-atmosfären. :)

Men det blev det inte. Och jag är väldigt, väldigt ledsen över det. Varför kan saker och ting inte bara gå som man vill och planerar ibland?! Varför var det tvunget att gå åt helvete???

Nu rullar den på. Valvakan. Det lär ju ta ett tag innan allt är klart. Det lutar åt att Obama vinner, får hoppas att det fortsätter så.

Hade en ubersmarrig thaimiddag med Svenskan igår kväll. Snackade på svenska  (hurra!) och delade på en flaska rött. Det var en magisk flaska. Ett halvt glas var gjorde oss båda lite lulliga, och efter hela flaskan var vi redigt glada i hatten. Gick sedan vidare till Portofinos där vi fortsatte prata svenska och dricka vin. Det är så underbart skönt att prata med någon som man kan relatera till, någon som är open minded och inte bibelbältskonservativ. Någon som inte tycker att jag är konstig när jag pratar om sex och andra liberaliteter.
     Det är lustigt att jag i Sverige ständigt söker andra kulturer men att jag här i USA har en svenska som bästa vän. Men jag  är glad att ha henne, och trots en skön bakfylla och pluggångest idag så skulle jag inte bytt ut gårkvällen for the world!

Nu är det dags för skola. Baaahhhh....