Igar hade jag en toppenkvall! Traffade forst Svenskan over ett glas vin och vitloksbrod. Fick pratat av mig, hon fick pratat av sig, och allt var pa svenska och det var skont att fa gora det. Efter vinet gick Jimmayy och jag till Macado's och drack ett glas vin dar. Fick pratat mera. Efter det stack vii, Drogen (som hade jobbat tidigare under kvallen) och Mr. Smith till GP och drack Bloody Mary. Darefter blev det ett houseparty; spelade Beerpong och snackade med folk. TIll sist var det sangdags, ungefar vid 05. Jag somnade med ett leende pa lapparna och en kansla av sjalvstandighet och styrka.

 Idag daremot... Idag har jag en san dar bakisdepression. Det ar inte sa att jag ar bakis, utan mer att jag ar sa himlans ledsen och... lam. Jag kanner mig alldeles gra inombords och ligger som paralyserad pa soffan hela dagen. Tanker mycket. Ar orolig for att saker inte kommer att bli bra med Drogen - tror han har tappat intresset. Han sager att han ar orolig for vart forhallande, han vill inte att vi ska vara ledsna och oroade over saker hela tiden. Det ar sant. Men samtidigt vet jag inte om han ar villig att gora ett helhjartat forsok igen. Kan inte sluta tanka pa det. Han ar pa jobbet nu, och helt plotsligt kanner jag mig alldeles matt; som att jag inte har nagon att umgas med, prata med, vara mig sjalv med... Jag vill bara att det ska bli kvall/natt och att jag ska kunna sova, for att sedan vakna upp till en forhoppningsvis bra morgondag. Solen skiner utanfor fonstret, men pa allvar - idag ar inget annat an gratt.