Hjulet snurrar men hamstern sitter bredvid

Igår var det high level haderajjan! Ett fantastiskt knytkalas med tjejerna i Göteborg spårade in i tjejkväll med gaysällskap, som fortsatte med en uppslutning på Lounge med ännu mer skönt folk. Vissa av festdeltagarna hade jag inte sett på flera år! Tillsammans med mina Partners in Crime intogs ett antal Tequila och sedan antogs dansgolvet. Stampade runt en hel del under kvällen, men hann också med att hänga på terassen och snacka skit. Precis så det ska vara. Rätt och slätt så var det en kul kväll, som alltid när jag umgås med hjärtevännerna. Idag däremot går allting i slow motion och jag ser absolut inte fram emot att åka hem till pappa och flytta grejer till hans nyinköpta hus. Herregud.



Annarki! Träneri! Annarki! Träneri!

Jomensåatteee... Nu är det dags att komma i vinterform. Jag har legat väldigt lågt med träningen hela sommaren och har knappt rört mig alls. Legat, det är verkligen vad jag har gjort. I den tråkiga bemärkelsen. Jag har legat i sängen, halvlegat i stolen på jobbet.. blivit tröttare, och tröttare... och tröttare...

Men nu är det alltså dags igen! Har skaffat ett guldkort på Sportlife och ser fram emot att inte matcha julskinkan i december, utan istället stoltsera med en slim och vältränad kropp till vintern. Dock har jag problem med motivationen. Är sjukt osugen på att gå och försöker just nu peppa mig själv till att orka prestera. Jag har införskaffat mig proteinshake och sitter just nu och toktänker på hur skönt det kommer att bli när jag väl har gått igenom mina första pass. Jag börjar lugnt - idag blir det Body Balance. Kan ju inte chocka mig själv, eller hur? Om en halvtimma börjar det...

It's you against me, little muscle

Alla verkar vilja ligga med Robert Pattingson

Vart jag än tittar finns killen som får alla tjejer - från de faktiska tonåringarna till kåta medelålders tanter - att bete sig som om de vore tretton. Mr. Robert "blicken" Pattingson är tydligen den hetaste killen i världshistorien. Vem jag än lyssnar till så hör jag: "åååh, jag vill också ha det sådär..!" och "åååh, den där scenen när han stoppar biiileeen...!"

Själv fattar jag inte vad de snackar om. Nej, jag-har-inte-sett-filmen!  Jag är inte invigd. Och jag vill inte gå med i ert gäng. Jag är faktiskt en av de få som bestämt känner att jag inte vill hoppa på det där fjortiståget. Jag vill ha kvar min vilja, min identitet och inte förvandlas till någon kåt besatt fyrkant. Jag tror bestämt att filmen har en konstig kraft, ungefär samma kraft som Teletubbies påstås ha på barn och pårökta. En kraft man liksom inte kan rå över, och nej, jag vill inte bli hjärntvättad.

Med risk för att brännas på bål vill jag våga ställa mig i motvind och påstå att Robert Pattingson inte ens är snygg. Jag skulle inte vilja ligga med honom. Jag skulle inte bli knäsvag, och inte heller köpa en
kall Vampyrdildo att mysa till det med. Helt galet.


Crocodile Dundee

I går natt blev det ingen fotstympning, men det innebar inte heller att jag drömde rosenrosa. Nej, igår natt låg jag vid ett vattendrag och lurpassade på krokodiler. I högt gräs kröp jag in och la mig. Väntade tills krokodilerna kom, och när de låg precis brevid mig attackerade jag dem. Jag la armen om deras halsar, stack kniven i bröstet och skar upp dem. En av krokodilerna sa till mig att jag skulle vara försiktig eftersom han ville ha inälvorna kvar i sig när han begravs. Jag godtog det och lät dem ligga kvar. En annan av krokodilerna matade jag till en.. krokodil. I natt var jag en av deltagarna serien Lost och jag badade med hajar.

Vad fan är det med mig?

Igår jobbade jag mellan 09 och 20, tiden gick fort.. Jag gillar mitt jobb. Efter en dag bakom disk och projektmöten sprang jag in i mina hjärtevänner. Vi hamnade på uteserveringen på en bar där och socialiserade. Åter igen blev jag påmind om hur lyckligt lottad jag är att ha dem.


God morgon

Drömknaseri

Jag har en väldigt livlig fantasi när jag drömmer. Jag upptäcker nya dimensioner, världar, problem och möjligheter. Ofta har jag en eller två sammanhängande drömmar som kan vara i flera nätter. Ibland kan detta vara oroande, eftersom vissa av nattäventyren handlar om mord, stress, spöken, äckliga djur osv. Inte sällan är det jag som är hjälten i dramat, men ibland blir jag också bov. Oftast gör jag bara konstiga saker som kanske kunde intressera en psykolog. Frågan blir således Varför? Varför drömmer Annarki som hon gör, och vad grundar sig dessa drömmar i?

(Här varnar jag äckelmagade för att fortsätta läsa.)

Igår natt till exempel, då drömde jag att jag med hjälp av en vanlig matkniv skar av ett 1cm tjockt lager av hud från min häl. Nej, fråga mig inte varför. Jag vet verkligen inte. Jag har varken problemfötter eller knivfascination. Däremot minns jag att jag blev sjukt äcklad i drömmen. Det började nämligen så att jag bara skulle ta bort en hård elefanthudsskorpa, ni vet en sådan man kan få om somrarna om man går mycket barfota. Så jag skar en liten bit, men upptäckte att den lilla biten inte gick att lossa. Därför blev jag tvungen att skära mer, och mer, och till sist hade jag karvat så djupt att det började göra väldigt ont. Jag var tvungen att närma mig huden från en annan vinkel för att någon gång ha möjlighet att skära av skinnflärpen, som likt en tunga dinglade ifrån hälen. Det hela slutade bra; efter ett antal kräkattacker (i drömmen) och närmanden med kniven från alla möjliga vinklar fick jag bort hälskinnet och slängde iväg det. Då kom dock nästa trubbel eftersom jag insåg att det blir svårt att gå utan en häl. Innan jag hade funderat på det speciellt mycket så vaknade jag ur drömmen.

Som vanligt kan jag inte släppa min dröm, den har liksom fastnat i min skalle och jag är nu rädd att jag kommer fortsätta drömma liknande saker i natt. Jag fattar liksom inte varför jag drömmer som jag gör och det stör mig. Genom Google får jag det förklarat för mig som följer:

Fötter: För vissa väldigt sexuellt. Beskriver också möjligheten att röra sig framåt i livet och hur väl balanserat ens liv är.
Kniv: Negativt! Reflekterar rastlöshet och svårigheter i livet.

Kontentan
: Jag är kåt men får ingenting. Inte heller kan jag utvecklas och gå framåt trots att jag är rastlös. Detta skapar stora problem i livet. I'm not even fucked - I'm just a loser with no heals. Wish me luck.

Bienvenida a Tijuana


Back in the days, good ol' times in Mexico. Vill resa igen.

Jag älskar er

Det vackraste jag vet är kärlek och respekt. Ofta sammanbinder jag detta med de starkaste karaktärerna som ett kärleksförhållande måste inbringa, men då tycks jag ibland glömma att detta gäller för precis alla förhållanden. Igår blev jag påmind om styrkan i att ha detta i mina förhållanden, när mina tre hjärtevänner och barndomskompisar Johanna, Brunsson och Broberg kom på besök. Vi skulle ha sett på film men fastnade i flera timmar med vin, musik och samtal ute på altanen.

Mina vänner. Det är inte alltid som de håller med mig, men det skulle jag aldrig önska. Inte heller träffar jag dem varje dag, men vad gör det egentligen? De finns alltid vid min sida, håller om mig trots att de är flera tusen mil bort. De stöttar, pratar, skojar, uppmuntrar och öppnar sina innersta stjälar för mig, precis som jag gör för dem. Och allt stannar mellan oss. Inga konstigheter. Bara kärlek och respekt.

Trots en ganska kall kväll igår har jag inte känt mig så varm om hjärtat på länge. När de gick kände jag dofter av rosa rosor och somnade med ett leende på läpparna. Mina vänner. Fantastiska, underbara vänner. Jag är väldigt lyckligt lottad.

Hej.

Det är kanske dags att återuppta detta igen? Efter en längre paus kan jag känna att jag har lite att berätta, att livet liksom har gått vidare på något vis och att jag inte står och trampar i samma 'hamsterhjul' som innan.

Numera bor jag i Alingsås och jobbar inom turismnäringen. Pluggar fortfarande, denna gången företagsekonomi, men jag gör det mer för skojs skull än för någonting annat. För första gången på länge kan jag känna att det rullar på. Jag lever - trots tillfälligt boende i mitt gamla barndomsrum - ett vanligt liv, precis som alla andra. Knegar 10-18; äter, sover och tränar. Okomplicerat.

Sommaren har varit bra: Sist jag skrev var Drogen här och ja, suck! Kärlekshistoria. Nu är han åter i USA och det är väl egentligen det enda som jag konkret kan säga är komplicerat i livet. Att han är där och jag är här. Tänk om man någon gång hade allt. Jag förmodar i och för sig att man då skulle tappa både hopp, längtan och motivation... alltså livslust. För vad är livet utan drömmar? Och jag drömmer. Helvete, vad jag drömmer! Kan inte sova på nätterna utan mitt huvud går bara runt, runt, runt! Det spinner, låter mig aldrig vila ut. Jag vaknar på morgonen och tänker.. mer, mer, mer. Antingen exploderar jag snart eller så kommer jag till insikt. Om vad, kanske ni undrar? Egentligen om allting eller kanske inget alls, blir mitt svar. Jag kan inte ens bli klok på vad det är jag tänker på. Drogen är inblandad. Jag är inblandad. Jobbet är inblandat. Föräldrar, boende, katten, plugget, Obama, cykeln, bilen och hunden jag inte ens har och allt med extra allt är inblandat.

Men trots att det kan driva mig till vansinne känns det ändå skönt att vara tänkande. Inget fel i det. Men jag behöver uppenbarligen ventilera och därför är jag här igen. På bloggen. Fantastiskt det där egentligen, att vi ska bo i en värld där alla är Facehookers och typ asociala. Att vi istället för att prata med varandra ansikte mot ansikte nästan hellre ventilerar från en dataskärm till en anonym mottagare. Men nu är det så och här är jag. Så välkommen tillbaks, Annarki.