En tråkig måndagseftermiddag. Det är mörkt. Kallt. Sitter på jobbet med korsade ögon och fantiserar om bättre dagar.

Så kommer en leverans. "Till Annarki", hör jag någon säga. Vaknar till och tittar upp.


Framför mig ser jag blomsterflickan som levererar två stora, vackra röda rosor, och avsändaren är en prins. Ja, han vet nog vägen till mitt hjärta ändå, den där Herr Söt. Han gjorde min dag. Nej förresten, han gjorde hela min vecka. Och små, små fjärilar börjar göra sig påminda om dess existens. Jag tänker inte kämpa emot längre, utan det enda jag nu kan göra är att le.