Jag har hittills i mitt liv bott i tre länder, sju städer och i sexton bostäder. Mitt barndomshem kommer nog alltid att vara det ställe där jag känt mig som mest "hemma" men sedan jag öppnade ögonen för världen utanför Alingsås, så förändrades liksom perspektivet på min tillvaro. Jag fick liksom blodad tand för att röra på mig. Sedan dess har jag försökt att uppleva så mycket som möjligt, kanske för att i slutändan kunna vara tillfreds när jag till sist bestämmer mig för att slå mig till ro.

Anyways.

Jag är i USA. Förvirrad. Var är mitt hem? Just nu har ju mitt hem här - mitt crib - men jag vet ju mycket väl att det är högst temporärt. Barndomshemmet finns kvar  i Alingsås, men dit vill jag ju inte flytta igen. Kan jag då påstå att det är mitt hem? Det finns en lägenhet i Stockholm där jag stormtrivs. Men min storasyster bor ju där, det är inte heller mitt hem. Jag vet inte ens vilket land jag vill bo i längre. Sverige är mitt hemland men bortsett från saknaden efter familj och vänner så har jag egentligen inte så mycket mer att hämta där. Vilken stad i Sverige vill jag bo i? Ingen. Och här i Amerikat får jag ju inte stanna. Vet inte om jag vill bo här heller för den delen.

Home sweet home är en en fråga om definition. Jag får väl, helt enkelt som den globaliserade individ jag är, säga att hela jorden är mitt hem. Det kanske är det enklaste.