Jag träffar väldigt många människor varje dag. Vissa bara passerar förbi, obemärkt och ganska ointressant. Andra fastnar på näthinnan och i det limbiska systemet. Ibland räcker det med en blick för att jag skall minnas en person i flera år, kanske för resten av mitt liv, och ibland krävs det flera möten och långa diskussioner innan jag lägger märke till individen i fråga. Varför vet jag inte.
Ibland stannar dessa personer kvar i mitt liv, ibland vandrar de iväg. Många av de barndomsvänner jag har sedan mer än 20 år tillbaka, finns fortfarande i mitt liv, och det är på ett lika självklart sätt som när vi var barn. Många av de nyare vänner jag har, är människor som jag vet kommer att finnas i mitt hjärta i all framtid.
Under min tid här i USA har jag träffat många fantastiska människor, men det finns inga som jag älskar lika ohämmat som de vänner jag har hemma i Sverige (vissa har dock emigrerat, men ni fattar). Mina underbara systrar och bröder, min familj - ni som jag har vuxit och utvecklats med. Ni som har stått vid min sida när jag har haft det svårt, och ni som givit mig många asgarv i stunder vi har delat tillsammans. Moral och Support. Ni som vet att ni kan lita på mig och som visar att jag kan lita på er!

                                                                                            Vänskap.

Jag sätter er högre än alla andra. Skulle göra allt för er. Mina fantastiska själsfränder, som är mer än "partypolare" eller klasskompisar. Ni vet vilka ni är och jag hoppas ni vet hur villkorstlöst jag älskar och saknar er!