Damn it! Drogen har rest till sina föräldrar för att fira Thanksgiving. Han kommer tillbaka på lördag men då är jag hemma hos mina föräldrar och hälsar på och kommer tillbaka hit på måndag. Det är egentligen sjukt; vi bor på två olika kontinenter men pratar varje dag, hela tiden, och det faktum att han reser från en stad till en annan inom hans hemregion gör att det känns tuffare än någonsin, tuffare än att jag är i Sverige och han är i USA. Det handlar om nästan en vecka som vi inte kommer kunna prata med varandra. Ingen av oss kommer nämligen att ha Internet hos våra föräldrar. Det är egentligen fantastiskt vilken lyx vi lever i. Förr växlade man brev.

Usch, vilket I-landsproblem!