Idag tar Drogen och många av mina vänner borta i fjärran väst examen. De skall bli avtackade och lyckönskade i stora hallen på universitetet. De kommer att bära rockar och fyrkantiga hattar och bli tilldelade hederssymboler beroende på sina prestationer. De kommer att kasta sina hattar och fira framtiden som komma skall.
 
När jag tar examen, den 4 juni, så kommer jag att ha opponering på min uppsats. Efter att ha fått kritik på mitt arbete är det dags att tacka för mig. Genom att säga hejdå. Inget mer. Sedan går jag ensam genom korridoren en sista gång för att slutligen gå ut genom porten och lämna Karlstad Universitet bakom mig. Bokstavligt talat. Samma dag packar jag min väska och reser ifrån Karlstad.

Ett kapitel av mitt liv är över och jag är stolt över vad jag har åstadkommit och hur jag har utvecklats under den här tiden. Studentlivet har varit fantastiskt kul och någonting jag rekommenderar alla som överväger att börja. Är dock ledsen över att inte ens ha möjlighet att fira; att inte bli erkänd på något vis, utan att dagen då jag träder in i vuxenlivet på allvar endast kommer att vara en vanlig torsdag, för mig och för resten av världen.

Är avundsjuk på Drogens avtackning och samtidigt otroligt stolt över att få dela mitt liv med en människa så ambitiös och inspirerande som han är.