Idag skriver E24 om Bensinskatteupproret som sprids pa natet, dar folk uppmanar andra att inte besoka bensinstationer i protest mot de hoga bensinpriserna. Hur tar sig folk till jobbet da, nar bensinen i deras bilar tar slut? Jag kan forsta att folk blir upprorda och jag haller med om att det ar for javligt. Men varfor kan manniskor inte forsoka att tackla situationen annorlunda istallet for att bara gnalla och protestera?
    Nagon hade kommenterat artikeln och skrivit att bilen minsann kommer att bli en klassfraga, precis som pa 30-talet. Men ar den inte redan det? For vilken laginkomsttagare har egentligen rad att ha bil idag? Det kostar redan mycket med bensin, och bor du i en storre stad sa kostar parkering minst 20 kronor i timmen, om inte mer. For att inte glomma vagtullar. Jag antar att personen som skrev det sjalv ar en medelsvensson som kanner av att det drar lite i pengaborsen nu nar hans viktigaste resurs - bensinen - blir dyrare. Allting i var varld ar redan en klassfraga; fran koksutrustning till klader och hobbys.
    Som jag skrev i tidigare inlagg sa anser jag att vi kan forsoka paverka pa ett annat vis. Det ar inget fel i att ta bussen till jobbet. Existerar ingen buss sa maste vi forsoka att se till att vi far en buss, istallet for att behalla dagens bilpendlingsstatus. Nagon gang sager det anda stopp. Visst kan det bli mycket dyrt att bygga ut buss- och taglinjer, men det ar inte omojligt, och nagonting maste ju uppenbarligen goras. Fragan ar vad som kostar mer; en utbyggd lokaltrafik eller hojda miljoskatter.

Vi lagger var energi pa fel saker. Snalla, forsok att se skogen for alla trad!